Det finns ingen anonymare offentlig plats än Stockholms tunnelbanesystem. Så när man istället för att långsamt falla isär på hemvägen totalt bryter ihop så tar man tuben istället för en taxi. Där finns bara folk som bryr sig om sina egna problem. Bättre det än att skapa dålig stämning i ett så begränsat utrymme som en taxi. Mina känslor tar plats när de släpps ut.
Jag hade egentligen inte lust att vara på fest igår men jag gick ändå för att MBA ville att jag skulle komma. Var på jättedåligt humör hela kvällen och ville helst därifrån. Efter att ha blivit omkringsläpad bland alla hans vänner (känns verkligen som att vi är ett par när sådant händer). Så satte jag mig och tjurade utan att han märkte något (eller kanske brydde sig). Sen kom en man fram till mig och sa "De bästa tjejerna är de som syns även fast de inte vill det" (Kommer den repliken ifrån en film eller är jättevanlig? Vill inte tro att jag har fallit för ett billigt trick, fast okej, jag har ju det. Det och hans Farina 1709) Vet inte om det var jag eller narcissismen som blev kär men nu försöker jag förgäves hitta honom på FB. Fan att vi inte presenterade oss för varandra.
Sen var jag på väg hem när MBA äntligen kände för att ägna mig lite uppmärksamhet igen. Han sa att jag kunde följa med honom hem och försökte vara charmig, hade händerna kring min midja och fingrade på mina revben (han känner mig för väl... måste nog därifrån). Jag blev arg och skrek på honom i trappuppgången, jag är inte till för att han ska känna sig bra ibland och för att ignoreras när han tycker sig klara sig bra på egenhand. Kallade honom självisk, idiot och en massa andra saker. Han blev nog ännu argare än jag tillslut för när jag fick nog och skulle gå så tog han tag i min arm på ett sätt som vid alla andra tillfällen hade varit sexigt men då bara var obehagligt. Jag stampade på hans fot och hoppades att det skulle börja blöda och sprang därifrån. Har inte hört något från honom. Hoppas inte på det heller.
(WTF?! Slökollar på Bored to death på Canal+ Series och jag ser en reklam för en AMERIKANSK verion på Shameless. Förstår inte varför det skulle behövas. POÄNGEN med serien är väl brittisk diskbänksrealism? Skins går att förstå, det är ett överförbart format (OBS ser inte på någon av verisonerna) men det är ologiskt när det gäller Shameless.)
Har inte kunnat äta idag. Tänker på Farina-snubben och är arg på MBA.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar