Det känns som om allt jag gör, gör jag på för stor skala. Blir för trött tillslut. Nu är jag utmattad och vill på något vis att veckan ska vara över, vilket förtar det roliga litegrann. Nu har jag sovit sen klockan sex ungefär och vill bara sova mer.
Men nu ska jag hem till Ludvig på frukost (och kanske träffa hans mamma och jag är supernervös för jag väger nästan tre kilo mindre än sist hon såg mig och sist hon såg mig blev hon jätteorolig/ledsen) och sen hänka på honom till något seminarium (som verkar askul).
Åh, vad kul att ni ska gå på seminarium! Vad handlar det om? Det ordnar sig säkert med hans mamma, tror hon kommer släpppa det lite i och med att du äter frukost där.
SvaraRaderaJag förstår verkligen att det blev jobbigt med alla måltider. Som om allt dagarna går ut på är att äta och inte leva. För min del ökade de jobbiga tankarna kring hur mycket/ vad att äta i alla fall. Skönt att du har löst det hyfsat nu i alla fall. Jag resonerar ungefär som du. Jag äter så att jag får i mig något varje dag och jag äter så att jag "klarar mig". Det är skönt och ganska befriande.
Tvisten har blivit ganska hetsig, så det lär bli ett See you in court- moment. Trist för alla vi barnbarn kommer tappa kontakten med mormor+ moster. Har fina minnen av dem utom det senaste året. Mamma + moster2 är på samma sida, ergo: allas repektive barn måste vara på samma sida.
Lägenheterna verkar ordna sig. Har riktigt bra placering så jag lär flytta inom två veckor. Du bor själv? Hur är det? Frihet/ ensamt?
Har förresten börjat läsa en ny bok, Arseniktornet. Du kanske hade gillat den.