en fråga

Är det normalt att se allt socialt utbyte som ett spel/en sport. Om jag är på humör för att vara trevlig och tillmötesgående så ser jag det som att jag plockar poäng om jag är först med att fråga "Hur mår du?" för om man blir den som svarar "jodå, inga problem, hur är det med dig då?" eller liknande så är man ju ännu mer "tvungen" att vara hövlig än om man är den första personen som frågar. Likadant när man träffar nya personer och allt meningslöst utbyte som gäller vart bor du, vilken skola gick du på innan, blablabla. Och slutligen att säga "Ha det så bra" när man säger hej då till någon (särskilt i telefon men också IRL om det är lämpligt att säga det.) DÅ ni. DÅ har man fångat den gyllene jävla kvicken!

(Det är då den osäkra versionen av Sunshine som frågar, hon som kan spela upp samtal i sitt huvud om och om igen för att leta fel i sitt eget beteende och inte hon som är supersjälvsäker människohatare som inte bryr sig ett skvatt om vad andra tycker)