Jag hatar romantik. Det är bland det tråkigaste jag vet. Om någon skulle köra Cusack i Say Anything på mig så skulle hen ha fått ett lexikon i huvudet (eller i alla fall i hens riktning, jag är dålig på att skikta och träffa). Det går inte att vara råååmantisk på ett vis som inte känns som en simulerad Hollywood-fadäs, det är ju faktiskt själva essenssen av romantik. Kärlek på riktigt ska vara något spontant och äkta.
Idag gav MBA mig ett bokmärke när vi sågs för eftermiddagskaffe och sa "Jag har märkt att du använder kvitton som bokmärken så jag tänkte att du kanske behövde ett". Det hade Mumin-motiv och såg ut som ett sånt som de säljer i kassan på typ NKs bokavdelning. Jag kan verkligen föreställa mig hur han stod där i kassan på typ NKs bokavdelning och skulle betala för whatever och såg dessa bokmärken och fick en "strålande" idé om hur han ska få mig att smälta lite grann. Bokmärket (som då är billigt) säger typ: Jag har märkt din lilla egenhet med kvitto som bokmärken (har inte alla detta, bokmärke som bokmärke, whatever liksom, och jag är ändå en person som kör på cigarettetui.) så jag köpte ett, men det är en helt avslappnad och spontan grej, bara något jag plockade upp. *Insert charmigt leende.* Zzzzz.
Okej, jag erkänner att jag läser lite för mycket i det här men ni fattar vart jag kommer ifrån, right? Fast jag tycker att ambivalens är en bra känsla, jag gillar MBA mycket, han är en skön snubbe men det finns så mycket med honom som irriterar mig. Sånt gillar jag av okänd anledning.
Anyways. Idag ligger jag på minus, kalorimässigt. ~(-144). Jag kör omedvetet (eller jo, medvetet men inte med flit) på en varannan dag-diet. Det är inte bra. Varannan dag-dieter funkar ju asbra för viktnedgång, i alla fall på mig (bättre än >500kcal/dag skulle jag gissa på). Jag ska ju inte gå ner mer i vikt. I morse vägde jag 42.8. Kommer att väga mindre imorgon. Men alltså det finns ingen som tvingar mig att äta längre (börjar ärligt talat tro att de har slutat att bry sig/gett upp) och det är ytterst svårt att äta ordentligt när man inte behöver göra det för att hålla skenet uppe. Nu ska jag planera morgondagens mat och jag ska banne mig komma upp i minst 800. (Måste kanske byta namn på bloggen. Sunshine Starves 1/2 the time?)
Det var allt jag hade att berätta. Nu ska jag räkna Trigonometri <--- Tråkigaste matte-området någonsin.
Nej just ja: En "rolig" allitteration jag kom på när jag sprang i motvind tidigare idag: "Fet flicka flyr från flegma". Var tvungen att hitta något motiverande som jag kunde distrahera mig med, särskilt under den första halvan (5km) som jag dels sprang i motvind och dels frös lite i början av (brukar springa i fyra lager, ett linne, en löpartröja, en löparväst till vintern, plus en tunn löparjacka som egentligen passar bättre till vår/höst - har tagit bort västen). Tänkte hela tiden att jag ville sluta springa, men så kom jag på denna "geniala" alliteration och skrockade för mig själv. När den det lustiga hade tagit slut så var jag piggare och närmare rundans vändning så då räckte de nattsvarta housebeatsen till att driva mig på. Men det som skulle blivit en mil blev bara åtta km för att jag verkligen inte orkade mera, fick nästan kramp. Men ja, jag ligger på minus och jag använder det som ursäkt (+ att jag har sprungit mycket oregelbundet/inte alls på sistone på grund av förkylning, kyla, blött och resa).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar