Jag ska med största säkerhet flytta hemifrån i juli! Min plan var hela tiden att flytta härifrån i augusti/september när jag har ett studiemedel och kanske ett deltidsjobb så jag kan betala hyra och klara mig själv eftersom jag för ett ganska långt tag sen bestämde mig för att inte köpa en lägenhet i första taget då lägenhetspriserna förmodligen kommer att sjunka (även om vi inte upplever en bubbla) under de tre-fyra åren jag kommer att bo i min första lägenhet och jag känner inte riktigt för att göra en förlust på några hundra papp. *pengasavvy*
Men nyss så pratade jag med morfar och han sa att om jag vill så kan han betala hyran och räkningarna de två första månaderna så att jag varken behöver vänta tills jag pluggar eller behöver ta ifrån mina egna tillgångar. Han sa att han förstår hur viktigt det är med en egen lägenhet för mig och jag kunde inte låta bli att le så himla stort och fånigt som man bara kan göra i såna situationer. Ler fortfarande samma extatiska leende. Alltså jag är så himla lycklig just nu. Om sex till tio veckor har jag antagligen flyttat hemifrån.
Och ja, jag vet att jag tar ut lyckan i förskott eftersom att jag ATM inte har någon aning om ifall någon flyttar ifrån de fastigheter där morfar har kontakter (för ingen flyttar ifrån våra fastigheter, inte för att "vi" äger många) men det är ändå ganska troligt att detta händer så don't fuckin' rain on my parade eftersom att jag också försöker att förtränga att morfar också sa att han vill att "jag tar hand om mig" och att detta förslag antagligen kommer ifrån toppen (mormor) som inte orkar med mig längre (vi har personligheter som inte riktigt kommer överens fastän vi älskar varandra).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar