Jag vill verkligen inte vara ledsen. Jag vill verkligen inte vara den som blir ledsen över någon annans idioti/hänsynslöshet/mesighet/osäkerhet, det är sånt man blir arg över. Jag tycker inte riktigt att det är okej att bli ledsen över sånt. Ändock har min ilska ersatts av bedrövelse och tårar. Patetiken... Och de grejer jag brukar göra när jag är upprörd är att dricka eller att träna (intensivt, promenader funkar inte). Dricka kan jag inte p.g.a. smärtstillande och träna kan jag inte p.g.a. smärtstillande inte fungerar fullt ut. Istället dricker jag isvatten och tuggar på isen tills munnen domnar bort. Jag har gjort slut på isen i ismaskinen. MBA har också åkt tillbaka till Stockholm (bra, inte ska han vara kvar i Köpenhamn, det förtjänar han inte). Min syster svarar inte i telefon och jag står nog inte tillräckligt nära Marianne för att gråta ut i hennes armar. Istället använder jag musik som terapi.
EMA har ju drabbats av den där blogg-hyperbolen som alltid får mig att vara lite vaksam men jag såg ändå jättemycket fram emot hennes debut Past Life Martyred Saints för att jag älskade (älskar) Gowns' Red State och jag blev verkligen inte besviken när den landade i min brevlåda (eller ja, hos posten) förra onsdagen. Min favoritskiva än så länge och den lämnar mig med känslan att det kommer vara svårt för andra skivor att överträffa den i år trots att det har kommit ut så himla mycket bra denna vinter/vår.
Jag är verkligen extremt svag för riktigt viscerala (det här ordet behövs verkligen på svenska...) texter som den som är tidigare medveten om Xiu Xius diskografi har noterat. Det ger verkligen en blottande känslomässig verklighetsförankring i en låt/bok/whathaveyou som jag verkligen kan relatera till. Denna faiblesse och mindre besatthet har antagligen sitt ursprung i min ätstörning. *psykolog*
Just nu är spår 6, Marked, det enda som får mig att stå ut med tillvaron. Köp detta album, varmt rekommenderat.
...och så finns inte låten på spotify. jättedumt.
SvaraRaderaDet är okej att vara ledsen, en av de primära känslorna är ju just sorg, så tillåt dig själv att känna det. Du verkar vara en sådan fantastisk människa och jag hoppas du vågar be om hjälp snart, en person som dig kan göra mycket för världen.
SvaraRaderaKillar kan bli lite nojjiga gällande åldern och eftersom jag antar att du är betydligt yngre, samt är väldigt underviktig, så syns ålderskillnaden ännu mer. 15 kg till på dig och med blotta ögat skulle nog inte åldern synas lika tydligt. Får man fråga hur gammal han är?
Snart är det dags att ta studenten för din del och jag ger dig ett enda råd: NJUT. Njut av din studentedag, för jag gjorde verkligen det och minns denna dag som en av mina finaste. Haha, även om jag var ganska full och min pappa var tvungen att gå en promenad med mig för att jag skulle nyktra till innan mamma såg mig. Får alltid ett fånigt leende på läpparna varje gång jag tänker på studenten, men också en nostalgisk smärta, jag saknar min gymnasietid så himla mycket. Idag kan jag se tillbaka och inse hur mycket enklare allt var under gymnasietiden. Önskar jag hade uppskattat den mer än vad jag gjorde då för stunden.
Ta hand om dig fina du. Du är en eldsjäl som inspirerar och skulle alla vara lika kloka som dig, skulle vi ha en bättre värld!
Kram <3