Okej, så jag kommer hem glad över att det sista provet i Ma C var avklarat och gick förträffligt bra och vill gärna berätta det för mina morföräldrar; då hittar jag en lapp på köksön: "Hej, vi fick sådan lust att åka till *******, vi kommer hem nästa vecka. Ha det så bra i Köpenhamn! Glöm inte att låsa. /M&M"
M&M visste att jag hade viktigt prov i dag och de är inte ens intresserade av att veta hur det gick. Inte för att det är någon överraskning att det gick bra, MEN ÄNDÅ. Känner mig så älskad.
Så dagens ångest är tudelad; i morse orkade jag inte smörja in benen, särskilt eftersom att jag behövde dra på mig 20den silkesstrumpbyxor p.g.a. kallt och det är jätte obekvämt att dra på sig dem med kladdiga ben. Jag tänkte att jag ändå inte kommer att vara ute särskilt länge i solen så att huden inte kan ta någon skada. Men på grund av provet så har jag ju ätit en massa idag och då bestämde jag mig för att ta en promenad som blev två timmar lång för att jag ville bränna lite... Jag var lyckligt ovetande om att jag inte hade smörjigt in benen tills jag satte mig på tuben hem. Så ja, ångest över BÅDE matintag och träning. Eller ja, inte träning per se men resultatet av träningen. Dock att två timmar solexponering under 20dens antagligen inte är jättefarligt men sånt lystrar inte irrationella rädslor och tvångstankar till.
Nu måste jag dra.
sv: Jo, så är det ju! Men om jag nu skulle äta fett för att öka fettförbränningen skulle jag inte välja att äta äggula i första hand, eftersom det är sjukt äckligt ;>
SvaraRaderaJag måste för övrigt säga att jag älskar din blogg. Jag lusläser varenda inlägg. Du skriver så bra och du verkar så sjukt smart och allmänbildad.