Herregud. Man hinner ha bloggen öppen i fem minuter innan han berättar att han fortfarande läser. Skulle kanske ha föredragit att inte veta detta. Ska väl inte stänga den igen. Men jag tycker ändå inte att folk jag känner ska läsa. Funderar på om jag vill att andra jag känner som eventuellt läser nu också ska berätta att de läser eller om jag är lyckligare ovetandes. Vilket dilemma.
Hursomhelst. Jag har varit uppe sen klockan sju imorse, umgåtts med två "främlingar" jag inte riktigt klickar med (och därför måste anstränga mig så mycket hårdare för att konversera och tolerera sällskapet, srsly, det är fucking mental utmattning) en hel dag och målat. Ändå kan jag inte sova. Jag har till och med ont i huvudet av trötthet, gäspar stup i kvarten (ni vet, sån där gäspning som inte går att "få ut"?) och orkar egentligen inte skriva men det går ändå inte att somna... Så jävla frustrerande. Jag kan acceptera att inte sova om jag faktiskt är pigg/hyper och orkar/har lust att göra grejer under natten men verkligen inte om jag mer eller mindre mår dåligt av trötthet...
Steg tre i att bli en bättre människa (eller whatever): förnya propavan-receptet (eller det duger nog med imovane).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar