Min bästa vän Ludvig har jag ju nämnt lite kort. Vi är kanske inte bästa vänner längre eftersom att han har spenderat hösten i UK och pluggat och vi har därmed glidit ifrån varandra rejält. Finns inga ursäkter för det särskilt eftersom att Skype, mejl och Twitter finns (inte för att han har Twitter). Mycket sorgligt. I alla fall eftersom jag inte har någon annan i närheten av bästa vän (möjligtvis Joel):
Vi har inte varit vänner så länge bara sen 2008. Ludvig är (eller ja, var typ) alltid där för mig när jag behöver det och jag vill alltid vara där för honom. Dock att jag behöver honom mer än vice versa, mest för att han är lyckligare och mer välanpassad än jag men jag får ändå dåligt samvete över att jag tar mer än vad jag ger. Alltså jag vet inte vad jag ska skriva mer. Jag har svårt för sånt här, känslor alltså. Men ja, jag bryr mig om honom jättemycket och saknar honom jämt. Han kommer inte tillbaka till Stockholm förrän nästa vinter (alltså för gott, han kommer antagligen och förhoppningsvis att komma på besök någon Bank Holiday eller lov) och gud vet vart jag befinner mig då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar